Möte om brandskyddsbeskrivning
Så tog Birgitta ton när det allra första mötet om den nya brandskyddsbeskrivningen skulle äga rum i bostadsrättsföreningen. Hon hade en ton som skvallrade om att de haft sådana möten förut, men så var inte fallet. Hon ville alltid göra sig så märkvärdig, tänkte flera runt bordet. Nåväl, mötet var nu påbörjat och brandskyddsbeskrivning stod på agendan som det enda ämnet. De hade avsatt hela 2 timmar åt det så det fanns en tro om att detta skulle ta lång tid. Eller.. Kanske man ska kalla det en risk, snarare. En hand räcktes upp och när man med blicken följde armen den satt på nådde man tillslut ner till Pontus huvud. Pontus ville någonting, kanske kopplat till brandskyddsbeskrivningen. Han harklade sig men talade inte. Detta eftersom ingen bett honom att göra det. Alla övriga 12 blickar och 24 ögon i lokalen vändes därför från Pontus och mot Birgitta. Hon var tyst och förvånad. Sedan förstod hon varför hon fick allas blickar mot sig. Det var som att beskåda en pingismatch mellan två riktigt dåliga spelare, tyckte flera runt bordet. De tycktes inte komma fram till något i sin enfald att förstå varandra. Oerhört korkat. Ändå var det bara de två som hade talat ännu. Tänk bara när de skulle komma till brandskyddsbeskrivningen – kvällens riktiga ämne. Detta bävades för till höger och till vänster. Efter endast ett par minuter till hade de nöjet att åter bli inbjudna i samtalet Pontus och ordförande Birgitta haft. Nu skulle det komma på tal: Brandskyddsbeskrivningen skulle gås igenom. Trodde de i alla fall. För det var just då som ytterligare en hand sträcktes mot skyn. Unisont hördes 4 pustar från var sitt hörn av bordet och ett hyschande mot dessa pustar ringde ut lagom till att handen nått den mest utsträckta punkten. Birgitta tilltalade Robert, den äldste i föreningen: Det skulle bli en lång, lång kväll.